Jag bokade in mig hos min kusin Mårten (med familj) i Arlöv redan i februari med planen att åka ner på fredagen och hem på söndagen. När det närmade sig visade det sig att hans dotter Hanna skulle ta studenten just den helgen och när jag landade i Arlöv på fredagskvällen var hela släkten plus en massa andra där. Det blev en kanon-uppladdning med trevligt folk, smörgåstårta, cheesecake, kladdkaka, öl, cider och whisky. Kanske inte den optimala uppladdningen, men vi hade det väääldigt trevligt, och det är ju inte helt oviktigt.
På lördagen dukades en förnämlig frukost upp och efter det fick jag (som trots allt varit restriktiv med de alkoholhaltiga dryckerna) i uppdrag att köra då borden/stolarna skulle återbördas till uthyrningsfirman.
Framåt ett var det så dags att ta sig mot Malmö Gamla IP och jag fick skjuts av kusinen.
Jag stämde av med "lagledaren" för Coach K Runners, Suz, hon satt på tåget in till Triangeln och jag gick dit för att möta upp och hjälpa till att bära goodie-bagsen som hon styrt med (säkert en hel massa) för att vi, hennes lagkamrater, skulle få en liten belöning för våra förhoppningsvis goda insatser.
På plats vid IP dök det upp en efter en med de snygga turkosa tischorna (och en del i annat) och vi blev 18 stycken som minglade och peppade.
En stund innan startskottet 15.00 ställde vi oss (jag, Suz och Linda) i vår startfålla och det bar iväg. Linda la iväg som en rem och henne såg jag inte mer... Suz satte upp ett skapligt tempo och efter knappt en km insåg jag att det inte var hållbart för mig varför jag släppte henne och fortsatte i mitt eget tempo och döm om min förvåning när jag sprang ikapp och om henne vid 4km-markeringen.
Framåt 6km kom vi till Dockan där kusinens sambo Malena hade satt upp lite "Hejja, hejja-skyltar" i fönstret på sin blomsteraffär (Ebba Blom), tyvärr missade jag dessa pga trötthet och tunnelseende, men som tur fick jag dom på bild i efterhand...
Det flöt på bra och vid 9km-skylten kollade jag på klockan och insåg att om jag accepterade lite illamående/kräks skulle jag kunna slå personbästa på milen och jag ökade på både steglängd och frekvens. 100m innan mållinjen kollade jag återigen på klockan och såg att jag låg bra till och skulle klara PB utan att kräkas, så jag slog av en aning på takten och kom i mål trött och sliten på ett nytt personbästa!
Vilken härlig känsla!!!
Jag fick min, vad jag tycker, välförtjänta medalj, återhämtningsdryck, äpple och vatten och jag lufsade fram till CKRs samlingsplats för lite ömsesidiga ryggdunkningar, beröm och utdelning av goodie-bags.
Coach K Runners samlade för lagbild
Goodie-bagen innehöll allt möjligt roligt, bla ett rosa armband från Röhnisch ("Designed, tested and made for women. By women." hur ska man tolka det, får inte jag som kille ha det då...?), en flaska Stevia från Vitamin Well som kom väl till pass för att återställa vätskebalansen efter loppet, tvål från Olivkällan, strödadlar från Persgårdens müslifabrik (som oturligt glömdes hos kusinen i Arlöv vilket resulterade i att jag inte fick smaka), mellanmål från Holistic, produktcheck från Oatly (kommer väl till pass då jag redan är en regelbunden användare av dessa produkter), rabattkupong från GoCoCo, boken "Heja, Heja!" av Martina Haag från pocketförlaget och kylgel från Ice-Power.
Kvällen bjöd på födelsedagsmiddag för Hanna (Mårten är en duktig kock), lite gott att dricka till det och trevligt sällskap.
Efter maten dök "Snygge-syrran", dvs Malens syster upp med en födelsedagstårta som innehöll inte mindre än fyra sorters strössel och lite annat mumsigt.
Söndagen bjöd på ytterligare en god och rejäl frukost och därefter var det dags för mig att köra hem till mitt kära H29 och katterna.
Tack alla inblandade för en synnerligen trevlig helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar