I vintras var jag rätt så disciplinerad och var ute och sprang 2-3 gånger i veckan och just denna dag skulle jag spinga nerför "Brinkebacken"... Halvvägs ner trampar jag snett och det känns som glödgade knivar körs rakt in i vristen, fick hoppa på ett ben hem (har mätt, det är 700m) och var helt slut.
Ringde till dåvarande flickväna som var i Stockholm och pluggade på Polishögskolan och jag skulle precis börja oja mig och tala om hur synd det var om mig och min fot när hon sa:
"Idag var den hittills värsta dagen på PHS, vi fick öva med peppersprej i ögonen och det gjorde ondare än att föda barn. Vad var det du skulle säga?".
Jaa, vad säger man, har ju lixom inget att komma med när kvinnor talar om smärtan vid barnafödande, dessutom var ju pepparsprejen ännu värre. Vad är då en stukad fot att komma med... Jag tyckte lite synd om mig i alla fall.
Ringde till dåvarande flickväna som var i Stockholm och pluggade på Polishögskolan och jag skulle precis börja oja mig och tala om hur synd det var om mig och min fot när hon sa:
"Idag var den hittills värsta dagen på PHS, vi fick öva med peppersprej i ögonen och det gjorde ondare än att föda barn. Vad var det du skulle säga?".
Jaa, vad säger man, har ju lixom inget att komma med när kvinnor talar om smärtan vid barnafödande, dessutom var ju pepparsprejen ännu värre. Vad är då en stukad fot att komma med... Jag tyckte lite synd om mig i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar