"Journalisten Vatanen lever i ett vakuum av tristess, alkoholism och
äktenskapliga bekymmer när hans reportagebil kör på en harunge och ödet
utser honom att rädda den till livet.
Med den sargade
harkroppen i sina händer överväldigas Vatanen av känslor, så starka att
de inte bara tränger undan hans leda och uppgivenhet utan också förmår
honom att slita banden till det vardagsliv, låst av grå rutiner, som är
tristessens upphov.
I en känsla av befrielse ger sig Vatanen
med haren i famnen ut på en odyssé i det finska landskapet. Förenade av
ett ömsesidigt beroende hamnar de i dramatiska situationer, som en
förödande skogsbrand och en militärmanöver som utvecklas till dödligt
allvar. Efter att ha förirrat sig över gränsen till Sovjetunionen
fängslas de, och därmed blir historiens upplösning lika överraskande som
hela dess förlopp.
Arto Paasilinnas roman är ett
fascinerande yttre och inre äventyr, en mötesplats för psykologisk
romankonst, levande naturskildring och folklig skröna. Harens år är en
av de största litterära succéerna i Finland under senare år. Den har
filmats och översatts till bl.a. franska, italienska och ungerska."
Som vanligt levererar Paasilinna en smårolig bok som får mig att konstant dra på smilbanden under läsningen.
Denna gång om alla äventyr Vatanen och hans nya kompis haren råkar ut för...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar