Igår var det premiär för årets gräsklippning. Lika slitigt som vanligt, och med lite otur kunde det ha blivit en dyr historia.
Jag vände upp-och-ner på trädgårdslandet härom veckan och hittade då ett antal potatisar som jag la bredvid landet. När jag kom där med gräsklipparen tänkte jag att det är bara att köra över dom så dom hamnar i uppsamlaren.
Men mitt bland potatisen låg en sten och gömde sig, och den sköts iväg så det visslade om det. Stenen missade stora fönstret med en hårsmån och jag klarade mig undan med blotta förskräckelsen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar